ZENA DRUGOG SISTEMA

Det händer att man ibland skriver saker som man sedan kommer att ångra. Då tar man bort det i efterhand, när man vet lite bättre. Eller hur? Det hände mig då jag skrev ett inlägg om homosexualitet och en Anna började Komentera hejvilt, hon var självklart mer insatt än vad jag var. Jag blev underlägsen henne på grund utav min inkompetens inom ämnet. Brist på list. Pappa läste inlägget för att jag i efterhand skulle ta bort det, han fastställde att det jag skrev var skit. Påhopp. Hets. Jag ångrade självklart att jag publicerade det jag tänkte, men i mitt sunda huvud lever dessa lika sunda tankar kvar. Jag formulerade då om innehållet till en fråga. "Hur tänker en homosexuell?" Samma ilska uppstod i kommentarfältet och jag upprepar processen. Erase.

Tror ni att denna fråga finns kvar hos mig? Självklart.

Denna text får mig att undra vilken slags demokrati vi har idag, vilken demokrati vi strävar efter och vilken jag vill leva i. Dagens tanke är att man ska få uttrycka sig så länge man inte hetsar någon, men tycker man fel i dagens Sverige kategoriseras man, man ses som tråkig (jag i bög-fallet) och konservativ när man egentligen bara vill förstå för att kunna moderniseras. Jag vill ta del utav riktiga argument, övertyga mig om att jag har fel. Inga personliga påhopp. Ordet demokrati klingar så falskt i mina öron och det kommer det att göra till den dag man inser att karikatyriska avteckningar av profeten Mohammed är en grad högre än en fråga om hur homosexuella tänker.

Självklart ska du tycka vad du vill och om du inte har fullt fel ska du inte radera dina nedskrivna tankar ,oavsett vem du sårat, detta på grund utav att alla förstår att dessa tankarna lever vidare i ditt huvud. Precis som hos mig.


Håller ni inte med kan ni skälla ut mig i Kommentarfältet.