stank som hänger kvar

"Jag är glad, men jag hoppades ändå på att hon skulle komma igår, menar då han dog har det varit svårt den dagen. Allt kanske kunde bli som innan" säger den mörka stämman i luren. Jag är tyst i några få sekunder, stammar fram något osammanhängande. Döden skrämmer mig ekar det i mitt huvud. Kan en "ny" människa ersätta en "gammal"? Rösten är klar men orden oformade, oslipade, ogenomtänkta.

 

Jag lyssnar efter de dova andetagen, tänker på att jag andas tungt, högt. Högt och tungt. Jag hinner inte ens tänka på att min andedräkt säkert tränger igenom luren. För det gör den väl bara i tecknade program? Men det är bra konstaterar vi, en dag före eller efter. Det är inte så noga. En "ny" människa kan inte ersätta en "gammal" konstaterar jag. Jag känner avståndet mellan oss, avståndet som uppkommer då vi pratar om det okända.

 

Då oslipade ord formas i munnen och tränger ut som skärande ljud befinner sig huvudet i röven och sedan luktar det skit. Vi lägger på men orden hänger kvar i luften och ljudet studsar mellan väggarna. Jag dröjer ytterligare en sekund och sedan känns det som ett slag i ansiktet, lukten träffar mig. Ursäkta, nu ska jag öppna ett fönster!


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du skriver bra du... det är heavy stuff asså.. kommer ut med en bästsäljare snart??? kanske

Postat av: Edina

Du borde läsa Franz Kafkas böcker om du inte redan gjort de :)
eller E.Allan Poe :)
Caooo

2007-04-19 @ 16:58:25
URL: http://dinchi.blogg.se
Postat av: Edina

joh :) för att ditt sätt att skriva påminner om deras böcker :) dark and deep :D

2007-04-22 @ 17:47:03
URL: http://dinchi.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback